Måste bara skriva av mig lite om en händelse i lördags. Jag hade precis tränat klart med Cicci och gick in i omklädningsrummet för att byta om. Bredvid mig byter en kvinna om och in kommer hennes barn, två flickor kanske i åldrarna 2 och 9. Mamman frågade om det gick bra att bada med pappa, Planet fitness har familjesim på lördagar. Minstingen säger ja men den större bara kollar på mamman och helt plötsligt väller tårarna fram. Mamma frågar vad det är och hon säger " pappa skrek på mig". I detta ögonblick har jag tagit av mig alla kläder så jag går in till duschrummet. Denna händelse har fastnat i mitt huvud och jag bara måste få ur mig detta. Jag har själv höjt rösten mot mina barn och vet att man måste så i vissa tillfällen. Men jag har aldrig skrikt och fått dem på något sätt att kännas sig hotade eller attakerade. Jag vet också att barn ibland kan driva en till vansinnet. Jag tycker att man ska vara hård mot sina barn så att de växer upp och vet vad som är rätt och fel. men det finns andra sätt att göra detta på än att skrika åt sina barn. Vissa tror att genom att skrika på sina barn så kommer de att lyssna bättre och därigenom göra som de säger. Visst barnet kommer säkert att lyssna på dig mer och tänka sig för innan han gör något men inte av respekt för dig som förälder utan av rädslan av att bli utskälld. Hur känns det själv när någon skäller ut dig, inte så roligt eller hur?! Då är vi ändå vuxna människor som kan förstå och hantera sådana situationer. Så till dig där ute som skriker åt dina barn, tänk om!!! Det är faktiskt vi som har önskat oss dessa mirakel och det är också våran uppgift att uppfostra dem på bästa sättet. Är det så att du inte kan hantera stressiga situationer eller har dåligt tålamod, ja då får du helt enkelt jobba på det!!! Jag har folk i min närhet somtom har blivit slagna som barn och när jag frågade dem om det fick dem att sluta göra "dumma" saker så de flesta NEJ men de började ljuga och dölja saker för sina föräldrar. Kom ihåg att de är små människor och det är dem som ska ta hand om oss när vi blir gamla och skruttiga.Tror att du kommer att ångra dig grymt mycket när du sitter där på ålderdomshemmet alldeles ensam och övergiven. Jag hoppas av hela mitt hjärta att detta var första och sista gången som denna pappa skrek åt sin dotter, för ledsamhetenoch smärtan i hennes ögon var hemsk att se!!!
Kommentera